På latin så betyder ordet placebo “jag skall behaga” och det är en term som används i olika sammanhang där en persons förväntningar påverkar resultatet. Placeboeffekten är beskrivningen på det fenomen som uppstår när en person förväntar sig att en behandling eller medicin skall fungera så gör den det också. Även om själva substansen egentligen är helt verkningslös. Ibland kan resultatet till och med bli så kraftfullt att det botar personen från problemet. 

Under 2:a världskriget så tjänstgjorde Henry Beecher som kirurg på ett militärsjukhus. Under slutet av kriget så började tillgången på morfin att minska och vid ett tillfälle så skulle han operera på en allvarligt skadad soldat. Eftersom de inte hade något morfin så fyllde en sjuksköterska en spruta med saltlösning som hon sedan injicerar i soldaten. Till Henry Beechers stora förvåning så blev mannen omedelbart lugnare och reagerade precis som om det hade varit riktigt morfin. Operationen fullföljdes och soldaten syddes ihop utan någon synbar reaktion trots att han var helt utan smärtlindring. Beecher blev nyfiken på hur detta var möjligt och upprepade proceduren vid de kommande situationerna då morfin inte fanns tillgängligt. Dessa upplevelser väckte ett intresse och en övertygelse i Beecher om hur kraftfull placeboeffekten kunde vara. Efter kriget så fortsatte han att studera fenomenet och 1955 publicerades en översikt av 15 studier i Journal of the American Medical Association där placeboeffektens betydelse lyftes fram och ett förslag till ett nytt förfarande vid medicinska studier lämnades. Denna publicering skulle visa sig bli historisk då det blev startskottet för randomiserade dubbelblinda studier där försökspersoner slumpmässigt får antingen en aktiv substans eller en utan innehåll för att säkerställa att placeboeffekten inte påverkar resultatet.

Placebokontrollerade studier

Efter 1955 började placebokontrollerade undersökningar att bli mer och mer vanliga.  Försökspersoner började delas upp i två grupper, där ena gruppen fick den aktiva substansen medans placebogruppen fick en verkningslös substans, ett så kallat “sockerpiller”. Ingen av deltagarna fick veta vilken grupp de tillhörde, inte heller de som delade ut medicinen. Detta för att kunna mäta och kontrollera effekten av substansen som undersöktes utan att placeboeffekten skulle påverka slutresultatet. Om substansen som undersöktes visade på en högre effekt än placebogruppen så ansågs den vara effektivt, men i många av dessa undersökningar så visade det sig att personer i placebogrupper kunde uppvisa minst lika goda resultat om inte bättre, vilket länge har förbryllat forskarna. Nuförtiden så utförs även trippelblinda studier där även de som analyserar materialet är ovetandes om vilken grupp försökspersonerna tillhör tills dess att materialet är analyserat.


Bluff eller verklighet?

Ofta avskrivs placeboeffekten som bluff, låtsasmedicin eller en statistisk avvikelse men om resultatet är  densamma som ett verkligt preparat så är dess potential mätbar och därför en verklig faktor. Dessa undersökningar innefattar inte bara självupplevda nivåer av smärta, känsla, effekt eller humör utan visar ofta på mätbara fysiska förändringar hos personer i placebogrupper. Till exempel så har man i undersökningar kunnat mäta förändringar i vilopuls, blodtryck, hjärnaktivitet och hormonnivåer. I studier av astmamedicin har man kunnat se mindre sammandragning i bronkialrören hos patienter behandlade med placebo. Placebo har visat sig vara en så stark faktor inom smärtlindring att det har blivit svårt för vissa läkemedel att få godkännande att de är effektiva eftersom kontrollgruppen med placebo har fått lika bra resultat som den aktiva substansen. I en metaanalys med över 5000 patienter som utfördes 1998 så fann psykologen Irving Kirsch att placebo fungerade minst lika bra som antidepressiva läkemededel i 81% av fallen vilket skapade en hel del kontrovers inom läkemedelsbranchen. 


Placeboeffektens styrka

Placeboeffektens styrka har visat sig kunna variera från 15% upp till 75% och orsaken till denna skillnad kan bero på allt från skillnader i genetik, personlighet, kultur, årtionde, miljö och framförallt till hur placebon presenterades till försökspersonen. De individuella skillnaderna hos försökspersoner kan som sagt variera kraftigt trots att de har samma förutsättningar när de tar emot placebon. Vissa personer kan till och med uppleva en fullständig återgång av symptom och 100% förbättring via placebo beroende på vad det är som studeras i den rådande undersökningen.

Placebo är helt enkelt en produkt av vad personen förväntar sig ska hända på ett undermedvetet plan

Några exempel på faktorer som har visat sig kunna höja placeboeffektens verkan:

  • Klädsel hos läkare/kontaktperson

  • Empati och bemötande från läkare/kontaktperson

  • Karaktärsdrag hos försökspersonen (pessimist/optimist)

  • Färgen på placebo-medicinen som delas ut

  • Antalet tabletter där två ger bättre effekt än en

  • Storleken på tabletter där större ger bättre effekt

  • Injektioner ger starkare effekt än tabletter

  • Ju högre smärta hos patienten ju bättre effekt

Tänk om det skulle vara möjligt för läkemedelsindustrin att skapa ett enda läkemedel som i 75% av fallen skulle kunna lindra eller bidra till bättre behandlingar för nästan alla sjukdomar, vad skulle det vara värt i pengar och välmående för mänskligheten?


Placebo är en faktor i många olika områden

Även om placebo är mest känt inom forskning och medicin så är det en lika relevant faktor inom många andra områden, bara inte lika väl studerad. Några andra områden där vi också kan förvänta oss en stark placeboeffekt kan vara hälsokost, alternativa behandlingar och idrottsprestation bara för att nämna några få. Även om vissa av dessa metoder eller substanser inte är vetenskapligt bevisade att de har en effekt så kvarstår faktum att de kan vara skillnaden mellan att en person lever i konstant smärta eller mår fantastiskt bra. Eller att idrottaren vinner ett OS-guld eller inte kvalar in i tävlingen. Det vi förväntar oss har helt enkelt en förmåga att bli en självuppfyllande profetia vilket leder oss till placebons andra sida, nämligen nocebo. 

Nocebo

Nocebo betyder på latin “jag skall skada” och är den andra sidan av placebo-myntet. Nocebo innebär att om vi förväntar oss att något negativt ska hända så tenderar det till att också realiseras. Förväntar sig försökspersonen bieffekter av placebon så blir det ofta precis det som personen upplever. Detta kan få förödande konsekvenser som Harvardpsykologen Walter Bradford Cannon upptäckte när han på 1940-talet studerade fenomenet “Voodoo-död”. I dessa studier så undersöktes anekdotiska rapporter där personer hade blivit förhäxade och förbannade av voodoopräster som sedan plötsligt avlidit utan påverkan från yttre faktorer som sjukdom, skador eller gift. Den förhäxade personens övertygelse på kraften i förbannelsen och förväntningen att den skulle uppfyllas aktiverade helt enkelt noceboeffekten. Numer så vet vi även hur negativa tankar och känslor som ilska och rädsla aktiverar det sympatiska nervsystemet (kamp & flykt) vilket kumulativt på sikt kan leda till sjukdomar bland annat genom förhöjda nivåer av stresshormoner. 

De senare årens forskning inom psykologi uppskattar att upp till 70% av det vi tänker i genomsnitt på en vanlig dag är negativt. 

En intressant studie från 2004 publicerad i Journal of psychosomatic research undersökte hur placebo och nocebo påverkades av karaktärsdragen hos försökspersoner. Där fann man att en optimistisk person var mer sannolik att uppleva en positiv effekt på placebo än en pessimistisk person. Samtidigt så visade studien att en person med en mer pessimistisk syn på livet svarade mer kraftfullt på noceboeffekten än vad de positiva försökspersonerna gjorde. Detta innebär att våra underliggande övertygelser som på ett sätt har blivit en del av vår personlighet mest troligt kommer att påverka våra förväntningar i positiv eller negativ riktning. 

Några tankeväckande frågeställningar gällande våra negativa förväntningar:

  • Hur mycket påverkar reklam våra förväntningar att vi kommer att utveckla sjukdomar?

  • Hur mycket påverkar den negativa nyhetsmedian oss egentligen varje dag?

  • Hur påverkar vår uppväxt oss i positiv eller negativ riktning beroende på uppfostran?

  • Hur påverkar vår självbild våra resultat i livet om vi lärt oss att förvänta oss framgång eller misslyckande?

  • Hur kommer Coronapandemin på sikt att påverka vår mentala och fysiska hälsa genom rädsla och förväntningar på framtiden?


Placebo och nocebo är något som finns inom oss alla och som vetenskapligt bevisar hur våra tankar, övertygelser och förväntningar påverkar oss både mentalt och fysiskt. Beroende på hur de används så kan de antingen skada eller hela oss.

Men varför kan inte alla då bara “tänka” sig friska? 

Norrhypnos perspektiv på detta är att den positiva övertygelsen eller “placebon” måste passera det medvetna sinnets kritiska faktorer och förankra sig i det undermedvetna sinnet för att det ska kunna ge önskad effekt. Positivt tänkande kan i många fall få en direkt motsatt effekt om det vi affirmerar eller säger till oss själva inte riktigt stämmer med våra underliggande övertygelser. Då kommer de positiva affirmationerna istället bara att påminna oss om allt det som vi saknar, att vi inte är den person vi önskar att vi vore och att vi inte mår så bra som vi borde. De positiva förslagen till förändring stämmer helt enkelt inte in i det som vi redan tror på eller förväntar oss. Denna inre konflikt och känsla av misslyckande att det inte fungerar eller att vi inte kan förändras leder då bara till ännu mer negativa tankar och känslor som istället riskerar att öka chansen för noceboeffekten.

Negativt tänkande passerar däremot mycket lättare våra kritiska faktorer just för att det är en viktig del av människans överlevnadsstrategi. Negativt och kritiskt tänkande har varit en viktig faktor för vår överlevnad under 1000-tals år då det har förhindrat oss från att ta onödiga risker. Men i en tid då negativa intryck bombarderar människor varje dag och höjer förväntningar på en negativ framtid så har överlevnadsprogrammet snarare blivit ett självdestruktivt virus. 


Hur kommer hypnos in i bilden?

 Genom hypnos så kan vi passera dessa kritiska faktorer som likt ett filter förhindrar ny positiv inlärning i det undermedvetna sinnet. När vi passerat de kritiska faktorerna så kan vi genom hypnosterapi lättare förändra förankrade övertygelser som kanske skapar negativa förväntningar i oss själva, vår framtid och våra liv. Då kommer de positiva förslag som tidigare möttes med motstånd lättare och mer kraftfullt att  accepteras som en ny sanning och möjlighet till en bättre framtid. 

Man skulle kunna säga att hypnos är en strukturerad metod att med precision kunna aktivera placeboeffektens mekanismer. 

Så behöver vi då alla hypnos för att kunna förändra våra förväntningar? Svaret på den frågan är självklart nej, men jag skulle vilja påstå att hypnos är den enklaste, snabbaste och mest kraftfulla metoden om det är en stark övertygelse som förhindrar förändring. 

Om en person inte har någon inre konflikt eller motstånd så finns det en hel del effektiva metoder som vi själva kan göra i form av självhypnos, affirmationer och mental träning för att skapa bättre förväntningar. Mer konkreta tips på hur man kan använda dessa metoder kommer i framtida inlägg.